Pappa fyllde 75 igår och vi var på Pressklubben - kul att de råkade vara i Stockholm så vi kunde fira!
Själv är jag inne i en extrem jobbperiod se'n några veckor och hinner knappt....någonting alls.
Det är märkligt det där när man på nåt sätt fortsätter framåt - ibland gör riktigt bra saker och flyger fram - men tiden står still för att man lever i en bubbla... Tidigt upp, fullbokad dag, laga litet mat, fullbokad kväll, 5 min paus, sent i säng. Oktober har känts väldigt lång. Så när jag tillfälligt släpper in litet luft i bubblan har hösten kommit, någon har rest, en har bytt jobb, en har fått barn.
I bubblan samma. På Västfronten inget nytt.
...men ser man tillbaka kan man upptäcka att själva bubblan har flyttat sig.
Jag hoppas på det.
02 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
En poetisk frände:
Jag skall berätta vad jag hört om glas
och då skall ni förstå. I varje glas
som står tillräckligt länge oberört
förflyttas glasets blåsa efterhand
oändligt sakta mot en annan punkt
i glasets kropp och efter tusen år
har blåsan gjort en resa i sitt glas.
Läs mer på
http://litteraturbanken.se/#!forfattare/MartinsonH/titlar/Aniara/sida/31/etext och följande
Rolig fest var det!
Spännande och vacker Aniara! Måste läsa nångång.
Skicka en kommentar