Brommaplan en helt vanlig tisdag morgon

Jag har inte varit där vid den tiden förut - 8.15 - och efter att ha spenderat ca 20 min för att ta mig 25 meter och inte ens hunnit in i rondellen, kunde jag inte annat än vara förundrad:
Varför sitter alla dessa människor där alla dessa morgnar? (För det är nog det de gör.) Och varför krockar inte fler? Efter att ha upplevt Brommaplan en helt vanlig tisdagmorgon måste man undra...

På den väg jag åker normalt till jobbet har vi ett gemensamt utarbetat system för hur man kryssar mellan filerna för att minska trafikstockningen (det är en fil för litet och det har alla insett!), så det enda som stör är eventuella nybörjare...men det brukar vi lyckas parera och de lär sig till nästa gång. I brommaplansrondellen var det mer italienskt: Den gemensamma överenskommelsen var att "alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig!", så ingen lämnade en lucka, ingen brydde sig om ev formella trafikregler (förutom rött ljus), och ingen hade avsikten att göra det enklare för någon annan bilist... Till sist hängde jag på en buss som begagnade sig av den gamla regeln "störst går först!" och helt enkelt körde. Fascinerande! I det välordnade Sverige.

Det var skönt att komma tillbaka till den välordnade röran vid Rissnekorset!