Åter vardag

Vi kom hem en bit efter midnatt i natt, efter att ha sprungit ifatt flyget i Frankfurt. Usch, vad jag är leds på att springa på flygplatser! Varför drabbar detta alltid mig?! (Eller drabbar det alla hela tiden...?) Nåja, de höll i alla fall flyget denna gång, så vi kom med.

Innan dess några mysiga dagar i Madrid. Åk dit! Mycket bättre än Barcelona.
Vackra hus, mysiga gator, restauranger och caféer och tapasbarer överallt (och spanjorerna verkar äta oavbrutet), snygg design på kläder och skor - rätt annorlunda skärningar och mönster, klubbar och pubar för den som vill, 2 fotbollslag med jättearenor för den som vill... och inte har en norrman som bokar biljetterna. På söndag morgon fick vi sms att våra biljetter till Atletico-Barca inte fanns! Snopet. Och det blev dyrt. Via portieren och en sajt lyckades vi få tag i nya biljetter (eller var det samma, som norrmannen inte hade orkat hämta?) - litet bök och irritation, men det var värt mödan: Vilken stämning på stadion! Och utanför. Röd-vita fans överallt och öronbedövande dån från publiken då domaren inte blåste straff den här gången heller. Barcafans och Atleticafans sida vid sida - alla lika engagerade.

Vi hann med att se på konstig konst på Reina Sophia också. Mest fundersam över konstnärens fräckhet blev jag då jag stod framför tavlan med hö på. Fyra trianglar hö, med svarta band mellan... Djupt. Eller otroligt korkat av museet att gå på tricket och betala för eländet.
Vi gjorde som vi brukar - satsade på Picasso och Miró i turistformat, så nu har vi en surrealistisk musmatta vid datorn och hela köket känns betydligt mer intellektuellt!
Och vi undrar om vi får tillbaka pengarna av norrmannen?