Sten vid sten vid sten

Vi bär stenar igen. Samma stenar. Samma stenar som alltid. Den kloke kan undra varför? Vi undrar: Varför inte?

Först sprängde Einarsson-och-gänget och bar upp sten ur källaren. Högen var STOR! Vi hade nog inte riktigt tänkt... En granne undrade om vi skulle bygga skidbacke? Sen blev det vinter.

Sen blev det sommar och vi bar några av stenarna vidare till mer permanenta platser: Gräsytan vid gatan (som alltid är orensad); Slänten bakom bärbuskarna (som aldrig rensas)... Sen gick det en hel massa årstider, och vi bar fler stenar till fler permanenta platser. (Högen fortfarande hög som en skidbacke.) Sen blev det vår och stengänget kom och lade en ny uppfart och fraktade bort det mesta av den stora högen, men tillräckligt mycket sten fanns kvar för att kunna fortsätta med vår snygga rosenrabatt med sprängsten. Vid tillfälle.

De senaste två veckorna har svärmor flyttat sten för att skynda på: Lagt sten vid kanten för att vi skulle kunna gräva hål för rosorna. I helgen blev det till sist (?)vår tur. Bort med stenen, bort med ogräsmattan - gräva, fylla, flytta - ny ogräsmatta - tillbaka med stenen. Trötta armar, leriga skor :-) Till slut kommer rosenrabatten att bli jättefin! Vänta ni bara....

Och många stenar har ännu inte hittat sina permanenta platser, så vi hoppas att fler kan komma hit och bära!?